Laadi Ayii Ayamba

Gaana gɔmena nalɛgera

C-Class

Laadi Ayii Ayamba
Member of the 6th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2013 - Ko'oro 6, 2017
Electoral district: Pusiga Constituency (en) Translate
Elected in: 2012 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 7th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2017 -
Electoral district: Pusiga Constituency (en) Translate
Elected in: 2016 Ghanaian general election (en) Translate
Member of the 8th Parliament of the 4th Republic of Ghana (en) Translate

Ko'oro 7, 2021 -
Electoral district: Pusiga Constituency (en) Translate
Elected in: 2020 Ghanaian general election (en) Translate
Pusiga, Sapɔɔlegɔ 25, 1961 (run 62)
Country of citizenshipGhana
Education
Educated atUniversity of Education, Winneba (en) Translate Bachelor of Education (en) Translate : education (en) Translate
Languages spoken, written or signedEnglish (en) Translate
Occupation
Occupationhead teacher (en) Translate la politician (en) Translate
Religion or worldviewIslam (en) Translate
Member of political partyNational Democratic Congress


Laadi Ayi Ayamba de la Gaana Gɔmena Nalɛgera la Pusiga n boi Gaana saazuo bɔba so'olum palimɛnti kuka daana yɛsera la Ama'asumtia (NDC) la puan. A me yuun pa'asɛ la palimɛnti sɛka n de 6th la 6th la 7th la puan mɛ.[1]

A de la nɛrese'em n suŋeri Pɔgesi ti si tɔla nɛŋa ti ba yi'ira ti 'women activist' la gee me ni bisera pɔgesi n boi palimɛnti la yɛla bɔ'ɔra ba.[2][3]

A yuun de la kukazuudaana (chairperson) bɔna 'commitee on Gender and children' palimɛnti sɛka n yuun de 6th la puan ze'ele 2013 yuunɛ ta paɛ 2017.[4][5]

A Pɔsega vom la Sukuu Yɛla demese

Ba yuun dɔgɛ Laadi Ayii Ayamba la Sapɔɔlegɔ ŋmarega dabesa pisiyi la awɛi, 1961 yuunɛ la puan, a ze'ele la Pusiga tiŋa n boi Gaana saazuo bɔba so'olum. A yuun kiŋɛ a 'middle' sukuu Pusiga Continuation Middle School' la puan. A zamesɛ gɔŋɔ tole nɛŋa kiŋɛ la Gbewa Teacher Training College yesena dɛna pa'ala. Pooren ti a yuun kiŋɛ Winiba Yunivɛsiti la puan zamesɛ to'e sɛtifikateti sɛka ti ba yi'ira ti 'bachelor's degree in Basic Education.[6]

Tuuma demese

Ayamba yuun pɔsɛ dɛna la pa'ala 1981 yuunɛ ta paɛ 1991. A yuun nyaa de la pa'aleba nɛŋadaana (headteacher) bala la 2000. Ba yuun le loe e mɛ ti a dɛna se'em n sɔi kɔmbibuulegɔ sukuu bisera bɔna Gaana Sukuu Yeleŋo la.[7]

Gɔmena nalɛgerɛ demese

Ayamba de Ama'asumtia Paati(NDC) la nɛra gee ti a pɔsɛ zi'ire kuka wa palimɛnti ze'ele bo la Pusiga 'constituency' n boi Gaana saazuo bɔba so'olum (Upper East Region) ba yuun ta votum bo e gee basɛ Simon Akunye la Osman Aludiba Ayuba n yuun lagum ze'ele bɔta kuka la. A yuun di mi'a voteŋo wa la puan la 15,847 nɛrekãlɛ sɛba n yuun votum bo e yɛsera 24,592 puan ti dina wa de la 46.78% kɔbega puan.[6]

ECOWAS demese

2021, Laadi ta pa'asɛ la Alexander Kwamena Afenyo-Markin, Abdul Aziz Ayaba Musah, Johnson Kwaku Adu la Emmanuel Kwasi Bedzrah n yuun lagum biŋɛ nuurɛ gee le kɛ sansɛka n yuun boi di tɔka 2021 bɔna ECOWAS palimɛnti. Dina yuun iŋɛ la Freetown n boi Sierra Leone.[8]

Kukazuudaana bɔna 'commitee on Gender and children' demese

A de la 'commitee on Gender and children' kukazuudaana bɔna palimɛnti. A yuun ze'ele bo la Gaana Geneva tiŋa puan, Switzerland bɔna UN Convention lageseko n yuun pa'asɛ 59th yelese'ere ti ba yi'ira ti 'Elimination of all forms of Discrimination against Women (CEDAW) la ti a po pa'asɛ a Gaana puti'irɛ n de sɛla yɛsera pɔgesi gaŋerɛ puan.[5]

A tuunɛ miŋa puan, a yuun yeti Gaana tiŋa kɔ'ɔm vaɛ isege mɛ zɛgera ti ba yese buuri malema si'a n tari daaŋɔ kina nɛreba vom puan na la basɛ dɔla la wara asi'a ti ba naamɔ biŋe tiŋa la puan.[5]

A me kelum tɔgɛ yelese'ere ti ba yi'ira ti LEAP n de sore ti ba dɔla ti ba yese nɔŋɔ Gaana tiŋa puan basɛ la yele mɛ yele yele wuu tinsesi n ka tari Lɔgerɔ n wan suŋɛ nɛreba la yɛrum ta'asɛ ti bipugeto basera ba tisi gee kiŋɛ ta ki'ira zi'isi sisesi la, ti ba suŋɛ ba ti ba ta'am nyɛ ba nu'usi tuuma. Wuu n yuun de kukazuudaana bo 'commitee on Gender and children' la zuo, eŋa n yuun boi nɛŋa ti ba zamesɛ nɛreba yɛsera pɔka la budaa ga'aregɔ yɛla la wan iŋɛ se'em ti ba gu pugebibesi n dole nyɔgera pɔa la sige tiŋa.[5][9]

Affirmative Action Bill demese

A de se'em n zɛberi bɔ'ɔra pɔgesi ti ba yi'ira ti 'woman advocate' la la se'em n yuun suŋɛ ti wara sɛka ti ba yi'ira ti Affirmative action Bill la bɔna n baseri ti pɔgesi lagum pa'asɛ Palimɛnti nɛreba puan wuu pinaasi kɔbega puan ti pɔgesi wan ta'am tum gɔmena nalɛgerɛ tuuma. A me yuun kelum yeti "safe seats" bo a paati nɛreba ti la basɛ ti pɔgesi zo'e zo'e po pa'asɛ bini.

2020 yuunɛ voteŋo demese

A kelum to'e a kuka mɛ 2020 voteŋo la puan yuun. Nɛreba n de 63 n yuun votum bo e.[10] A yuun nyaŋɛ se'em n yuun ze'ele la e lɛgera na'am la, Abdul-Karim Zanni Dubiure n de NPP nɛra la, yuun nyɛ 14,929 voteŋo la puan dɛna 42.31% gee ti a me yuun nyɛ 14, 866 voteŋo la puan ti la dɛna la 42.13%.[11]

Amiŋa Vom Yɛla demese

Ayamba de la gbekpa'ara. A de la se'em basɛ a sira tara kɔma (pia la anuu).[12]

Viisegɔ Lɔgerɔ demese

  1. http://www.ghanamps.com/mps/
  2. https://www.mogcsp.gov.gh/gender-ministry-empowers-women-caucus-in-parliament/
  3. https://www.businessghana.com/
  4. https://citifmonline.com/2014/07/gender-ministry-in-dire-need-of-resources/
  5. 5.0 5.1 5.2 5.3 https://www.graphic.com.gh/news/general-news/ghana-on-track-to-eliminate-discrimination-against-women.html
  6. 6.0 6.1 http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5495
  7. https://www.parliament.gh/mps?mp=209
  8. https://parl.ecowas.int/2021-first-extraordinary-session-of-the-ecowas-parliament-adoption-of-the-strategic-plan-2020-2024-priority-among-other-events/
  9. https://www.ghanabusinessnews.com/2016/03/06/parliament-calls-for-strict-implementation-of-childrens-act/
  10. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/NewsArchive/Laadi-wins-Pusiga-seat-by-63-votes-1129163
  11. https://www.ghanaweb.com/GhanaHomePage/ghanaelection2020/elections.constituency.results.php?ID=220&mode=parliamentary
  12. http://www.ghanamps.com/mps/details.php?id=5495